Därför att vi kan bättre | Myten Om Kunskapssamhället
0
home,blog,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.6.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.0.1,vc_responsive

#metoo. Glastaket – en snubbeltråd omöjlig för kvinnor att undvika

-När du säger ditt namn känner jag inte igen dig. Men när du svänger på dom där benen. Då känner jag igen dig. Jag har sträckt fram handen och presenterat mig för en svensk dotterbolagschef jag träffat några veckor tidigare i samband med presentationen av en analys jag som konsult tagit fram på uppdrag av koncernledningen. En presentation där jag för övrigt blivit ombedd att gå och hämta kaffe och springa iväg och kopiera några papper av chefer som trots att mitt namn står på analysen inte kopplar att det är jag som har gjort den, inte ens efter presentationen.
LÄS MER

Utan empati, ingen kunskapsutveckling

I en ledare i SvD den 19 mars argumenterar Ivar Arpi för att empati är överskattat som källa till kunskap, t.o.m kan vara skadlig och hindrar oss från att fatta väl avvägda beslut. Det olyckliga är att han fullständigt blandar ihop begreppen sympati, empati och medkänsla i en salig röra som olikfärgade konfetti. Lätt hänt men så olyckligt just nu i en tid då vi behöver både beslutsfattare och analytiker med djup förståelse för hur tanke och känsla hänger ihop när kunskap skall fördjupas och kloka beslut fattas.
LÄS MER

Låt symfoniorkestrarna visa vägen

I Sveriges Radios Symfoniorkester samsas just nu 110 musiker med bakgrund från ett 20-tal olika länder. Rekryteringsförfarandet, genom uppspel bakom skärm, inför en jury endast representerad av ett nummer, utgör till skillnad från många andra rekryteringsformer, mer än väl beprövad erfarenhet för hur rekryteringsförfaranden inte bara påverkar mångfalden men också säkerställer en klangvärld som är nödvändig för att ligga på topp i orkestervärlden.

LÄS MER

Ensidiga metoder leder till enfaldiga beslut

Vetenskapen och konstens metoder strävar ofta efter samma sak – att på djupet utforska något för att uppnå någon form av ökad förståelse och kunskap.
 

Likheterna är så mycket större än vad som ofta görs gällande. Möjligheterna att komma närmare sanningen genom att kombinera metod från flera dicipliner så stor och så viktig, inte minst nu, i en tid då myten om att ”allt som mäts blir gjort” fått ett sådant genomslag samtidigt som det leder oss ner i en avgrund av beslut som fattas på felaktiga grunder eftersom metoderna som ligger bakom de sk. mätningarna är så bristfälliga, så ensidiga och används på ett så urskiljninglöst sätt. Här är ett fint exempel på utforskande metod. Inte därför att det är rätt eller fel utan för att det öppnar upp för ett mer mångsidighet perspektiv.
 

http://www.forbes.com/sites/christinawallace/2016/08/30/meet-the-choreographer-shaking-up-organizations-by-chasing-the-silences/#35bb13db40cc
 

AnnaReet Gillblad

S.k. Intimkirurgi normaliserar den pedofila blicken

Samtidigt som enskilda individer som t.ex. Sister Fa, med risk för eget liv går emot starka traditioner och viger sitt liv åt att bekämpa kvinnlig omskärelse med allt vad det innebär, flera afrikanska länders regeringar, efter hård kamp, lyckas driva igenom lagstadgade förbud mot denna vedervärdiga sedvänja och vi öppnar kliniker i Sverige för att kunna erbjuda nödvändig hjälp till drabbade så är könskorrigerande plastik där kvinnans blygdläppar förminskas för att möta idealen det s.k. skönhetsingrepp som ökar mest i Sverige.
LÄS MER

Den som lyssnar får mandat

När makten, både i det stora och det lilla, börjar nonchalera, eller förtiga den enskildas historia så uppstår en blind fläck i resonemangen som genom historien varit ett tydligt och tidigt tecken på att maktbalansen kommer att förskjutas.
 
SD hade aldrig kunnat etableras så starkt om våra styrande från början hade bemött de tafatta berättelserna om ”att dom tar våra jobb” etc. med ett aktivt lyssnande, praktiska, jordnära åtgärder och stöd istället för med de moralpredikningar och den statistik som tillåtits dominera maktens språk.

LÄS MER

Deaton & Case visar vikten av att bryta ned statistik

Trenden att med hjälp av extremt övergripande statistik och nästan religiösa övertoner påstå att allt blir bättre har spridit sig som en löpeld, svår att stoppa.
 
Angus Deaton, årets mottagare av Nobelpriset i Ekonomi, och hans fru Anne Case vet bättre. Deras senaste studie är ett bra exempel på vad som kan dölja sig bakom den okritiska hanteringen av stora siffermaterial.
 
Samtidigt som den övergripande statistiken visar att alla verkar blir äldre och att dödstalen sjunker så visar de genom att bryta ned statistiken, vilket borde vara obligatoriskt vid all hantering av statistik, att dödstalen faktiskt ökar bland vita, medelålders män i USA. Om orsakerna till detta diskuteras det nu flitigt vilket framgår av artikeln i NewYorker som så exemplariskt länkar inte bara till rapporten i sin helhet utan också till andras artiklar och analyser.
 
Mönstren känns dock igen. I England talade man också om att allt blev bättre. Först när kravallerna där 2011 var ett faktum konstaterades det av en slump att döds- och sjuktalen bland män utan utbildning i 30-35 års åldern ökat drastiskt åren innan.
 
När det gäller den allvarliga situation som nu råder i mellanöstern så blundar hela världssamfundet fortfarande för de radikala förändringarna i ålderssammansättning som skett i regionen, där medelåldern i vissa områden är nere i 32år.

 

Vad händer med samhällen som i huvudsak består av barn som under hela sin uppväxt levt för dagen utan erfarenhet av att se vuxna bygga långsiktiga värden och som står under inflytande av totalitära krafter?

 

Jag vore otroligt tacksam för om årets nobelpris i ekonomi kunde resultera i att vi fick till en mer sund, kritisk granskning av all den övergripande statistik paketerad i bollform som sköljer över oss idag.

 

AnnaReet Gillblad

Lata, bortskämda, ansvarslösa – när kampen om tolkningsföreträdet spårar ur

När en av sveriges idag mest politiskt inflytelserika professorer i nationalekonomi i en intervju i SvD tolkar anledningarna till den höga arbetslösheten i Europa landar han ganska omgående i den form av moraliserande personbedömningar och resonemang som är så vanliga som förklaringsmodell idag.
 
När kampen om tolkningsföreträdet är hårt är det lätt hänt att den här typen av rent frivola tolkningar får genomslag på bekostnad av i princip all annan kunskap av den enkla anledningen att den inte omfattas av den egna metoden, referensramarna eller kompetensområdet och därför inte betraktas som existerande.

LÄS MER

En kultur i kris – och det har inte med invandringen att göra

Skolkriser, vårdkriser, händelserna i Husby och den allmänna debatten. Bottnar de kriser vi ser idag i själva verket i en kulturell kris?
 
Texas, USA. Tidigt 80-tal. Här står jag med min amerikanska värdfamilj. Vi har precis landat på en flygplats nära den mexikanska gränsen för att åka vidare med hyrbil in i Mexico. Jag har hört talas om de spända gränsrelationerna och därför tagit upp frågan redan innan resan ner. Mitt värdpar tycker att rapporteringen från området är överdriven och berättar övertygande att de själva inte har någonting emot mexikaner eller några andra heller för den delen. En kvart efter att bilden är tagen vevar mannen på bilden upp rutan på bilen och ger fingret åt den mexikanska parkeringsvakten som inte gjort någonting annat än att sitta där och öppna grinden. Och så fortsätter resan med hotfulla ord, gliringar och hårt hållna handväskor.

LÄS MER

SNS måste satsa mer på tvärvetenskap

Debattens vågor har gått höga sedan SNS rapporten Konkurrensens Konsekvenser publicerades i början på september i år. Den ansvarig forskaren Laura Hartman samt ytterligare en forskare har sagt upp sig. SNS styrelse och forskningsråd har visat omdöme och handlingskraft på det sätt som är vanligt förekommande inom näringslivet – VD får gå. Det skulle vara försvinnande lätt att nu slukas upp i diskussioner om huruvida forskningen varit styrd eller inte och vem som i så fall haft ansvar för det. Lika lätt att låta frågan sluta vid VD:s avgång och återgå till samma vardagslunk som innan allting började och därmed avstå ifrån det gyllene tillfälle som nu uppstått att lyfta en hel bransch till nya nivåer.
 
Kunskapsindustrin är en marknad i sig. Tankesmedjorna utgör några av dess tyngsta aktörer. Som på alla marknader uppstår en form av status quo som kvarstår tills dess någon rubbar balansen genom att föra in något nytt av värde som så småningom tvingar med alla andra på tåget. Vem skulle idag köpa en bil utan AC eller en dator utan färgskärm?

LÄS MER